Vaccinfrågan

Internet svämmar just nu över med diverse rapporter och spekulationer kring vaccinet i relation till menscykler och fertilitet, och jag har också fått motta många vittnesmål om konstiga blödningar m.fl. menscykelrelaterade symptom, vilket jag berättade om i GP. Rapporterna om missfall m.m. tolkas av många som att det ur fertilitetssynpunkt är något särskilt farligt med just detta vaccin och/eller virus. Media tillbakavisar det, men ordentliga studier saknas både innan och efter pågående massvaccination, så expertuttalanden om att det “inte finns något vetenskapligt underlag” för att de skulle kunna påverka menscykeln, fertiliteten m.m. saknar faktiskt värde i nuläget.

Med tanke på att man INTE uppmärksammat menscykler som ballar ur i samband med sjukdom och/eller vaccination förut, så ser jag det åtminstone som ett bra tecken att man numera alls pratar om hur just kvinnokroppen reagerar på det. Man kan ju hoppas att framtida vacciner testas med detta i åtanke i framtiden.

Vi måste också ha i åtanke att vågen av rapporter lika gärna kan handla om att mänskligheten faktiskt aldrig förut vaccinerat oss såhär många, samtidigt, för samma mytomspunna sjukdom, med tillgång till sociala medier. Med det sagt så bör man anmäla alla upplevda biverkningar (liksom med alla läkemedel) så att vi får någon slags statistik som kan användas framöver.

Sen om där är något speciellt med covid-19 i relation till äggstockar, moderkakor, spikeproteiner etc kan jag inte uttala mig om, jag vet helt enkelt inte, och ser inte heller att det är hjälpsamt att jag spekulerar kring det offentligt. Vi vet inte ännu hur det påverkar och vad effekten på populationen i stort kommer att bli, det kommer vi göra först i efterhand.

Men detta kan jag säga utan minsta tvekan: menscykeln reagerar på olika former av immunologiska utmaningar. Fertiliteten och våra könshormoner är intrikat involverade med immunförsvaret, och ALLA infektioner eller inokulationer kan påverka den tillfälligt. Det är inte ett dugg konstigt att menscykeln kan flippa ut lite vid vaccinering, oavsett vilken sjukdom man vaccinerar mot. Inte heller om man får Corona, eller influensan.

Att vi märker av när immunförsvaret jobbar hårt, samt att det uttrycks i menscykeln, är en no brainer. Det behövs inte ens en liten smula till foliehatt för att utgå från det. Kroppen är ett helt system, menscykeln är inte separat från resten. Är/har du varit sjuk eller vaccinerar dig mot något, förvänta dig att din menscykel kommer spegla det på NÅGOT sätt. Det behöver inte vara dramatiskt eller bestående, men det är heller inte märkligt om det tar några månader innan du är på banan igen.

Så, exporten av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 stoppades på grund av misstankar om eventuellt förhöjd blodproppsrisk.

En hel del personer (jag själv inkluderad) höjde då på ögonbrynen och kommenterade att den bekräftade risken för blodpropp till följd av flitigt förskrivna preventivmetoder (p-piller och p-ring) är avsevärt högre än risken som kanske medföljer vaccinet (vilket ännu är oklart).

En rimlig jämförelse?

Självklart är det inte direkt medicinskt jämförbart med preventivmedel och vaccin. Det är olika sorters blodproppar, olika läkemedel, och väldigt olika scenarion i vilka de väljs och distribueras. Reaktionen handlar om att förfarandet följer ett väldigt bekant mönster. Det som sticker i ögonen här är vem man skyddar och till vilket pris – en patriarkal struktur som vi bevittnar inom många områden.

Ett av dessa scenarion gäller nämligen specifikt kvinnors läkemedel. Preventivmedel med liknande biverkningar för män har inte ens kommit ut på marknaden efter alla dessa år. Kvinnor förväntas helt enkelt stå ut med risker och biverkningar som man inte förväntar sig av någon annan patientgrupp, och vi har de facto dött av preventivmedelsorsakade blodproppar i decennier.

Det handlar om strukturer

Jag blev ombedd att kommentera frågan i ETC och sade då såhär:

 – “Det jag dock tycker är intressant rent strukturellt är att vi har haft p-piller i cirka 60 år, och visst, det kommer nya varianter hela tiden, man kan inte säga att det inte finns några initiativ alls för att göra det bättre. Men det är få p-piller som har stoppats på grund av den här risken, utan de fortsätter att säljas. Exempelvis Yasmin, ett kombinerat p-piller med ethinylestradiol och drospirenon, som man vet ger en ytterligare ökad risk för blodpropp jämfört med andra sorter, förskrivs ändå friskt.” 

Det är stundtals svårt att som kvinna vara tacksam för utvecklingen av nya p-medel, när även de sorter som ska lanseras i år (2021) medför ökad risk för blodpropp, en självklarhet som talar sitt tydliga språk. Vi ser helt enkelt inte några tydliga initiativ till förändring. Försäljning, däremot, pågår as usual.

Försiktighetsprincipen gäller inte

Sen har vi bristen på säkerhetsrutiner vid förskrivning av p-piller, som idag till största del består i att vårdgivaren ska fråga patienten om hen någonsin haft blodpropp/stroke m.m., ifall det föreligger någon ärftlig risk för blodpropp, samt blodtrycksmätning. Det förekommer inte någon rutinmässig genetisk screening för Factor V Leiden-mutation, och det finns förstås inte någon garanti för att den tonåring som kommer till ungdomsmottagningen utan föräldrarnas vetskap har full koll på att t.ex. moster gick på blodförtunnande av en anledning. Därtill kan kombinerade preventivmetoder (östrogen + gestagen) orsaka kardiovaskulära katastrofer även utan bakomliggande genetisk riskbild.

 “– Varför praktiserar man inte försiktighetsprincipen in i minsta detalj när det gäller kvinnor? Risken är bevisat högre för att kvinnor faktiskt dör av vissa preventivmedel, då måste det finnas solida säkerhetsåtgärder, men de ser vi inte. Den här situationen belyser ett strukturellt problem” sade jag till ETC, vars chefredaktör kände att de behövde lägga till en varnande disclaimer som hur “den medicinska professionen inte godkänner mina metoder” (en kunde ju inte låta bli att undra om det gällde ifrågasättandet av vårdens rutiner).

Reality check

Ett förslag: Fråga dina äggstocksinnehavande vänner om de verkligen har fått full information gällande blodproppsrisk. Kolla med dem ifall de verkligen blev grundligt tillfrågade angående släktingar med eventuell stroke-historik, eller om oroväckande biverkningar som migrän verkligen blev anledning till att omedelbart sluta med p-piller p.g.a. den kända ökade risken för blodproppar. Bara kolla med dem. Visst, det är bara anekdoter och inte en studie, men de skulle eventuellt kanske kunna ge dig en inblick i kvinnors verklighet.

Röster har höjts över hela världen kring detta, och följaktligen mötts av kritik, ogiltig- och omyndigförklarande. Allt från att just jag inte borde få uttala mig alls för att jag inte är läkare, till att kvinnor ska vara glada för sina p-medel och inte gnälla så mycket. Bemötandet har varit att vi inte borde dra parallellen alls.

Jag och många med mig har inte specifikt irriterat oss på att vaccinet dras in – det är en historia helt för sig. Vi har alltså kommenterat kring att preventivmedel som vi sen länge vet bär med sig dödliga risker inte dras in (vilket inte heller det betyder att vi vill att de ska dras in). Preventivmedel (för kvinnor) med vad som antas vara en statistiskt sett högre blodproppsrisk produceras stadigt, säljs med nya slogans och produktnamn. Det är därtill ingen hemlighet att läkemedelsföretagen betalar multum för att kontinuerligt tysta offren. Det finns oräkneliga rättsfall i t.ex. USA dedikerade till Yasmins (Bayers) offer, och deras sörjande familjer.

Ständigt återkommande argument

När vi visar förtrytelse får vi alltså höra att vår observation av denna misogyna struktur är fel och irrelevant, med hänvisning till dels att vaccin och p-piller är helt olika saker (det är de, men that’s not the point) men också med denna numera klassiska jämförelse: Det är minsann farligare att vara gravid. Expert efter expert påpekar att i jämförelse med att vara gravid i vecka 6 så är det ju ingenting att ta p-piller!

Isåfall så borde de ju definitivt fortsätta sälja vaccinet? Det är ju statistiskt sett mycket farligare att vara GRAVID! Inte ens covid-19 är så farligt som att vara gravid, eller hur ska vi tänka här? Ska vi då behålla alla läkemedel som är “mindre farliga än att vara gravid”? Är detta verkligen en rimlig jämförelse?

Nej, den jämförelsen är inte ens rimlig när det gäller enbart livmoderbärare och p-piller (vilket är varje gång riskerna med p-piller kommer på tal). Det är faktiskt ett helt absurt argument att ställa blodproppsrisken associerad med graviditet mot något läkemedel.

Ett läkemedel som ska intas varje dag och/eller kommer att påverka flera år i sträck kan inte jämföras med ett naturligt skeende som varar i 9 månader, ett fåtal gånger i livet! Graviditet är inte en produkt på marknaden som ska godkännas innan man säljer den. Preventivmedel ska testas mot varandra, och mycket riktigt finns det de som faktiskt INTE medför risk för just denna biverkan. Men inte heller tillgången på andra preventivmedel, med andra biverkningar som folk kan ha anledning att vilja undvika, är poängen här.

Någon typ av markering hade ju varit schyst

Detta handlar varken om p-pillrens vara eller inte vara, eller om vaccinet i sig. Personligen önskar jag inte alls att p-piller försvinner, men det hade ju varit rätt tillfredställande att se dem förskrivas och varnas för på ett säkrare och ärligare sätt. Varför inte en varningstext som på cigarettpaketen, eller är den typen av varningar också bara förbehållet en viss målgrupp?

Jämförelsen mellan indragna vaccin och den dagliga förskrivningen av p-piller handlar om att vi har sett det här förut.

Försäljningsslogans

Hade kvinnors liv och hälsa värderats tillräckligt högt (d.v.s. lika högt som mäns), så hade vi inte heller fått höra dessa förargande argument varje gång det framkommer kritik mot biverkningar av “våra” läkemedel:

“Det är faktiskt farligare att ha sex/ha menscykler/vara gravid/VARA KVINNA”

“Lite svinn/tragedier får vi räkna med, de flesta stryker ju trots allt  inte med!”

“Nyttan av att hålla kvinnokroppen i schack överväger de läkemedelsorsakade skadorna.”

Detta utgör en ingrodd, motbjudande och övertydligt kommunicerad kvinnosyn, som både utifrån och inifrån tar sig verkliga uttryck i kvinnors liv. Kan det inte få vara dags att syna den lite nu? Vi kan ju börja med att försöka komma på någon annan patientgrupp som man talar om på samma sätt.

“Men p-piller är ju något ni väljer, ett fritt och informerat val” skrev en man apropå vaccinjämförelsen, som ett ytterligare ogiltigförklarande av struktur-synandet. 

Låt oss således titta på hur FRITT det är för oss kvinnor att välja eller välja bort p-piller med alla deras (bi)verkningar. Vi kan ju börja med att fråga de med endometrios, PCO/PCOS, spottings, tunga blödningar m.fl. “kvinnosjukdomar” följande:

• Hur många andra behandlingsmöjligheter de har erbjudits för sina problem? 
• Hur deras åkommor och symptom har utretts och förklarats? Har de fått höra något annat än “Så är det att vara kvinna” eller någon omformulering av “Det är fel på din kropp”?
• Har de fått hjälp att läka, istället för symptombehandling med just p-piller o.dyl.? 
• Har deras läkare vid något tillfälle presenterat forskning som fokuserar på kvinnors hälsa, utan att presentera en ”räddning” i form av t.ex. p-piller?
• Hur de har bemötts av vården om de av olika anledningar inte velat ha något hormonstörande preventivmedel?

Fråga de 14-åringar med acne som kommer ut från sitt första besök på UMO med ett recept på p-piller i handen, hur djup deras kunskap om preventivmedlets fullkomliga verkan och risker är. Vilka möjligheter de givits att verkligen ta ett informerat beslut i frågan?

Om man tänker uttala sig om kvinnors rättigheter och valmöjligheter så kan man kanske först lägga sig i kvinnors gynstol, och där lyssna till hur legitimerade auktoriteter i absolut maktposition berättar för en att ens PMS helt sonika beror på ens menscykel och ens mensvärk definitivt beror på ens mens – inget annat! Varendaste ägglossning är en cancerrisk!

Man kan ju försöka att i den positionen hålla alla sina rättigheter i huvudet medan man blir matad med diverse argument för att det enda som går att göra åt ens könsbestämda lidande är att med ett biverkningstyngt läkemedel tysta ens medfödda hormonsystem så gott det går.

Testa att ifrågasätta, om man känner sig så kaxig, och se vad resultatet blir, vad man får höra. Känna in dynamiken mellan patient och vårdgivare i det läget.

Lyssna efter “Förresten så finns det en viss risk att du dör av det här” och se om den detaljen verkligen ingår i informationen kring ens i princip enda behandlingsalternativ mot det ofrånkomliga elände det tydligen innebär att vara kvinna. 

För oss med livmoder är det ju t.o.m. farligare att vara omedicinerad än att mer eller mindre ständigt inta hormonstörande medel där döden står med i bipacksedeln (oavsett hur ovanlig). Det säger ju våra vårdgivare.

Men valet är vårt, förstås. Helt “fritt”.

De argument jag presenterat i denna text är vad kvinnor får höra. Ständigt. Även 2021. Även i respons till en strukturell observation av ojämlikhet i läkemedelsvärlden. Även i feministkretsar.

Vår rättmätiga ilska och oro kollras bort på rutin, med irrelevant ord- och statistikvrängeri.

Det kallas gaslighting, och det är sannerligen inte första gången vi ser det heller.